Hysterisk vrålapa

Var en sväng till stan idag, gjorde några reafynd. På väg hem går jag och berömer mig själv över att ha ett sådant a-barn som sover hela tiden när jag springer (nåja) in och ut ur affär efter affär. Knappt har tanken tänkts klart förrän jag märker hur just nämda a-barn börja plira där nere i vagnen. Ganska snart har plirandet övergått i irriterade krumbukter och halvvägs hemma så börjar skriket som ganska snart uppnår ursinne och innan vi har tagit oss hem låter det som att jag plågar min stackars son på de mest onämnbara sätt. Väl hemma fick han äntligen sin mat och allt var frid och fröjd igen...